Nu är jag en av dem

Men jag lovade Johannes att bara ha dem på jobbet. Han sa att han skulle förskjuta mig om han såg mig ha dem på mig.

inskolningens femte dag och min första jobbdag.

När jag vaknade i morse var den första tanken som slog mig att det här är början på resten av mitt liv. Jag kommer i ca 35 år framöver väckas av väckarklockan för att lämna barn på förskola och skola för att åka till jobbet. Är inte helt säker på att jag gillar tanken!

Idag var det Johannes som lämnade Isak på förskolan. Johannes berättade att han inte fick lämna Isak, men han gick och såg att Isak blev ledsen när han åkte. Men sen hade det varit bra resten av dagen. Alla fröknar är så imponerad över hur bra han sitter ner och äter.

inskolningens tredje och fjärde dag

den tredje dagen lämnade jag Isak själv. Han satt och åt frukt när jag sa hejdå och vinkade och gick.Lite tungt var det. men jag är glad att jag har lämnat honom och åkt till jobbet många gånger tidigare. Jag tror det underlättar inskolningen betydligt. Isak är van att jag går.


Under timmen han var själv på förskolan satt jag med sista skolarbetet! När jag kom tillbaka till förskolan, reagerade jag på att Isak hade nappen i munnen, vilket han inte hade när jag gick. Enligt fröknarna hade han inga problem med att jag gick, han vart ledsen när de andra barnen som oxå skolas in började gråta. Jag är ju fullt medveten om att man som pedagog har vissa repliker på repeat för att lugna föräldrar, men jag väljer att sidosätta dessa konskaper och vara mamma nu.

den fjärde dagen var jag och Isak med på ÖBOFF julgransplundring. Det slutade med att jag och Isak satt i omklädningsrummet i Östansjö skolas idrottshall. När de andra barnen började sjunga fick Isak panik. Efter julgransplundringen så gick vi till avdelningen och då lämnade jag Isak igen. Denna gången protesterade han högljutt när jag sa att jag skulle gå, men fortsatte leka med leksaken. Jag tror han trodde att han skulle med. När jag kom tillbaka var det en slagen hjälte som jag hämtade från matbordet. Han blir så trött av alla nya intryck men han verkar tycka det är roligt på förskolan.  Jag är så glad att Isak inte är ledsen när jag går eller när jag kommer tillbaka.

Linda slår till igen

Idag hade vi presentation på hur vi skulle kombinera vårt blivande jobb med vetenskaplig forskning. Vickan hade presentationen innan mig och gjorde en väldigt bra presentation med ritad bild  somhon satte på tavlan. Jag inser under Vickans presentation att vår handledare kommer fråga mig hur jag kan toppa hennes presentation.Så jag hinner tänka ut att jag ska säganågot i stil med attjag under tiden jag pluggat med henne  insett att inte försöka härma henne, hon gör det så bra. Så jag får gå min egen väg. Behöve jag påpeka att det inte vart så jag sa det? När vår handledare väl frågade mig hur jag skulle toppa presentationen. svarar jag: Under de två åren som jag har pluggat har jag lärt mig att inte göra som Vickan.

same, same but different?

Inskolningen har börjat.

Idag var första dagen. Det gick ju bra.Vi var där endast en timme för att se lokalerna och för att få lite information. Han ville inte riktigt gå hem när vi skulle gå, han hade ju hittat en lastbil.

Så denna inskolning kommer nog gå bra, anledningen till att jag tycker inskolningen är jobbig är för att jag inte kan förklara för Isak att det är meningen att han ska vara där själv sen. Så det inte behöver bli någon obehaglig överraskning.

kompletteringar klara

Nu ska det bara få vara några dagar. Sen läser vi det igen, skickar in det och håller tummarna.

vad är det jag ser?

Kan det var skaftet av en stridsyxa eller tillhör skaffet den spade jag ska använda när jag gräver ner denna C-Uppsats för gått?

Svaret kommer om någon vecka!

första mammaledigheten på länge

har väl varit lite sisådär. Han fick havregrynsgröt med ketchup till lunch, han har suttit i mitt knä och ätit mat och han har sovit dåligt hela natten. Vilken morsa jag måste vara! 

Det finns de elever...

som har retat gallfebern på mig under tiden jag vikarierade på skolan i höstas. Det har till och med gått så långt att jag började misstänka att det var något personligt. Men i dag mötte jag en av dessa grabbar med sin familj på Coop:en i Örebro. Han log och sa glatt "Hej". Livet som vikarie i skolan är inte lätt. Nu måste jag upp och avlösa Johannes från skiftet i "Isaks-fabriken" Han har vaknat igen, är superpigg och vill inte somna om, bara leka. Medan vi två trötta föräldrar vill sova.