100619!!!!!!

När lillen kom till världen...

I fredags kl 8 åktre vi in till USÖ för att bli ignångsatt, Vi hade bestämt tid med barnmorkan i torsdags, så allt var som det skulle. Vi fick ett rum och de kollade vilken sätt de skulle sätta igång mig på. Det betyder att de stoppar upp en hand mellab benen och känner. Barnmorskan kom fram till att de kunde sticka hål på hinnorna. Jisses vad med vatten och blod det kom! De satte en elektod på huvudet på barnet och jag fick fina kläder, sjukhuskläder. (sitter vid Johannes dator, så jag mms:ar in bilder senare,)

Efter en timme hade inga värkar kommit igång och de satte dropp på mig och jag kände på en gång att det vart värkar av det. När dropphastigheten var upp på 36ml/h orkade jag inte längre och bad om epidural. Jag ÄLSKAR epidural!!!! Värkarna försvann och jag kunde fortsätta äta godis och prata med Johannes. Det var en undlig känsla att känna värkarna men det gjorde inte ont, Det hade nu gått 6 timmar och jag kunde Mix megapols nyheter utantill!

De ökade droppet successivt och vid midnatt var dropphastigheten uppe i 120 ml/h och jag hade ont av krystningvärkarna. Jag var uppkopplad till en dator och tre olika dropp. Förstå min panik när epiduralpumpen börjar tjuta. Det är något fel på sladden. Den vill sluta pumpa!!! Jag klarade inte mer när det var inna på 36 ml/h nu vr vi ju uppe vid 120 ml/h. det är som när man kör bil, men vet att man kommer skada sig rejält vid 36 km/h förstå då när man kör i 120 km/h och inser att man kommer krocka!!!!! Barnmorskorna ringde efter narkosläkaren och in i rummet kommer en snubbe som verkar ha prövat ett antal smärtstillande medel själv, hela kvällen!!!! Men han fick i ordning på maskinen och jag slapp göra kejsarsnitt på mig själv, vilket jag hade gjort om den slutade fungera.

Vid 3 bestämde sig barnläkaren att återigen höja droppet, till 180ml/h. Då var krystvärkarna igång på riktigt och jag kunde varken stå eller sitta. Så nu började de duka fram för förlossningen. Jag var tvungen att lägga mig för att de skulle undersöka hur långt det var kvar. Återigen en hand mellan benen, typ den 10:e eller något, så nu kändes det som om det var helt naturligt. Dessvärre var det inte riktigt klar ännu men de ville att jag skulle lägga mig på sidan med ett ben uppe på benstödet. Det var det sista jag ville göra, men tvungen och jag var tvungen att gå på toa. När jag var inne på toa kände jag att något hände i mig, vet inte var det var, men jag kände att nu var ungen på vag ut. Dessvärre var det ingen av barnmorskorna som trodde på mig eftersom undersökningen de nyss gjort visade att det inte var dags... Jag blev sur, men som vanligt är jag snäll och går och lägger mig på sängen och de frågar om jag vill använnda lustgas. Jag tar det och JISSES vilken groggy känsla. jag blir hellt berusad och av någon anledning ska de snälla barnmorskorna förklara för mig vad de gör samtidigt som jag tagit lustgasen. Jag fattade ingenting av vad de sa.

De försökte förklara för mig om att de skulle göra ett test på barnet eftersomd det var något om störningar på barnets kurva som visades på datorn som jag var kopplad till. Barnmorskan lyfte upp mitt ben och säger: Men den är ju här! Så de vart en väldigt fart på barnmorskorna, det vart varken sugplopp eller något test. Det vart till att krysta fram den. DET GJORDE FÖRBANNAT ONT!!!!!!! Men ut kom världens underbaraste son!!!!!!!!!!!

Timmarna efter fick vi vila och äta lite mat, sen fick vo åka upp till BB-avdelsningen och där underhöll vi oss med att kolla massor på Isak och kolla lite på kronprinsessbrölloppet. Vid 22 var Johannes tvungen att åka hem och jag fick vara kvar med Isak, men vid 10 dagen efter var Isak på läkarundersökning och vi kunde åka hem!!!!!