Jag ångrar det inte, men som jag har skrivit tidigare, jag tycker väldigt synd om Isak. Jag vet att ha inte far illa av det och att det kommer bli bättre. Men när? Jag vet inte hur länge till jag orkar se honom ledsen.
Att ha en liten bebis igen känns helt undrbart och när jag får tid att bara umgås med honom är det helt fantastiskt att se honom utvecklas. Det jag hinner märka de få stunderna han är vaken. Jag är väldigt lyckligt lottad som har en sånn underbar familj att älska och ta hand om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar